Q&A

Växtskyddsmedel är en förutsättning för att säkerställa både dagens och morgondagens livsmedelsproduktion. Det hjälper oss att producera så mycket mat som möjligt på samma yta, och med så lite miljöpåverkan som möjlig.

Ja, vi menar att den svenska branschens växtskyddsmedel är hållbar. I en hållbar användning av växtskyddsmedel eftersträvas en så liten negativ påverkan som möjligt på omgivningen – användaren, djuren eller miljön.

Vi utvecklar ständigt medel och metoder med mindre risker – som inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för en behandling med ett växtskyddsmedel. Med växtskydd producerar vi mer mat på samma yta – det gynnar klimatet.

En acceptabel risk betyder att nyttan är betydligt större än risken. Vi utvecklar ständigt medel och metoder med mindre risker – som inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för en behandling med ett växtskyddsmedel. På det sättet kan vi producera så mycket mat som möjligt med så lite miljöpåverkan som möjlig.

Växtskyddsmedelanvändningen i Sverige är låg och strikt behovsanpassad. Det betyder att de medel och metoder vi utvecklar inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för en behandling med ett växtskyddsmedel. Det sker genom precision och teknisk utveckling.

Även inom ekologisk livsmedelsproduktion används medel för att bekämpa skadegörare. Dessa medel har inte nödvändigtvis lägre miljöpåverkan eller riskprofil. Det viktigaste för oss i en hållbar användning av växtskyddsmedel är att eftersträva en så liten negativ påverkan som möjligt på omgivningen – användaren, djuren eller miljön. Oavsett om det handlar om konventionell eller ekologisk odling.

När det gäller risker för pollinerande insekter, läckage till vattendrag och andra angelägna och relevanta miljöaspekter hanteras det i lagstiftningens krav på riskbedömning och i regelverkets krav på riskhantering.

Vi uppmanar lantbrukare att ha landningsbanor för fåglar, blommande fältkanter och flera rekreationsområden. Men vi ska komma ihåg att växtskyddsmedelanvändningen i Sverige är låg och strikt behovsanpassad.

Det finns ingen vetenskaplig forskning som visar att ekologisk odling är bättre för hälsa eller miljö. Det viktigaste för oss i en hållbar användning av växtskyddsmedel är att eftersträva en så liten negativ påverkan som möjligt på omgivningen – konsumenten, djuren eller miljön. Oavsett om det handlar om konventionell eller ekologisk odling.

Nej, det finns ingen vetenskaplig forskning som visar att ekologisk odling är bättre för klimatet eller miljön. Tvärtom kan ekologisk produktion innebära en större belastning, till exempel i form av större läckage till vattendrag och mer åtgång av fossila bränslen per samma kvadratmeter.

Nej, växtskyddsmedel har effekt på ogräs, skadeinsekter eller skadesvampar, inte på annat liv. De växtskyddsmedel som används inom svenskt lantbruk är godkända av svenska och europeiska myndigheter. De har genomgått omfattande tester och är de kemikalier som vi vet mest om och har kontroll på med hjälp av regelverk, regeltillämpning och ansvarstagande användning.

Det viktigaste för oss i en hållbar användning av växtskyddsmedel är att eftersträva en så liten negativ påverkan som möjligt på omgivningen – användaren, djuren eller miljön. Oavsett om det handlar om konventionell eller ekologisk odling. Medlemsföretagen i Svenskt Växtskydd förser båda odlingssystemen med växtskyddsmedel. Vi ser inga motsättningar. Båda odlingssystemen är viktiga och kompletterar varandra.

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Det är syntetiska organofluorföreningar som har flera fluoratomer bundna till en alkylkedja.

PFAS är en bred och mångsidig grupp av tillverkade kemikalier som används som ingredienser i ett brett utbud av vardagsprodukter. Ursprungligen betraktades PFAS som molekyler med medel- till långkedjiga alkylkedjor med flera CF3-grupper. Dessa "traditionella PFAS" används bland annat för att förhindra att mat fastnar på förpackningar eller köksredskap, göra kläder och mattor resistenta mot fläckar samt i beläggningar av solpaneler eller medicintekniska produkter. PFAS används inom industrier vid tillverkning av bland annat konsumentvaror, flyg, bilindustri, bygg och elektronik.

År 2021 introducerade OECD en definition av PFAS som baserades enbart på kemisk struktur. Denna definition omfattar även molekyler med en enda CF3-grupp, vilket därför omfattar växtskyddsmedels aktiva substanser och den vanliga metaboliten TFA. Det rekommenderades att användningen av OECD-definitionen för specifika regleringsändamål kräver potentiell undergruppering.

I februari 2023 lämnades ett utkast till ett REACH-begränsningsförslag som behandlar PFAS. Förslaget togs fram i en grupp av EU-medlemsstater och Norge (DE, NL, DK, SE och NO). Definitionen som är inspirerad av OECD-definitionen omfattar mer än 10 000 substanser över många sektorer.

För närvarande förbereder ECHA:s vetenskapliga kommittéer sina yttranden över detta förslag. Processen kommer att följas av en EU-kommissionsprocess som inkluderar granskningar i Europaparlamentet och rådet innan begränsningen träder i kraft.

Eftersom det finns en specifik reglering som styr godkännande av växtskyddsmedel och biopesticider (1107/2009) omfattas de inte av det nuvarande PFAS-förslaget. Alla substanser, vare sig de finns på marknaden eller är under utveckling, testas omfattande för att säkerställa att de inte har en negativ påverkan på människor, i miljön, på biologisk mångfald eller i vatten när de används enligt reglerade villkor för användning. Vi ser inget behov av att införa PFAS-begränsningar på växtskyddsmedel med tanke på de strikta reglerna enligt 1107/2009.

Fluorerad kemi är en teknik som används för att skräddarsy egenskaper hos aktiva ingredienser, såsom biotillgänglighet. Vi har ingen anledning att betvivla att användningen av växtskyddsmedel baserade på dessa aktiva ingredienser inte är säker och effektiv samtidigt som mängden som används kan minimeras.

Även om det finns viss evidens för att det också kan förekomma naturligt, identifieras det som en viktig nedbrytningsprodukt av en mängd olika fluorkemiska föreningar som produceras industriellt i stor utsträckning för att stödja ett modernt levnadssätt (luftkonditioneringar, non-stick-artiklar, ytterkläder, termostabila smörjmedel, ny elbaserad mobilitet etc.). Det är känt att vissa växtskyddsmedel också kan bidra till utsläpp av TFA genom nedbrytning. Under EU-

granskning av växtskyddsmedels aktiva substanser utvärderas TFA grundligt i de fall som det identifieras som en viktig metabolit och regleras därmed under det gällande godkännandesystemet. På grund av TFA:s CF3-grupp faller TFA under den PFAS-definition som används i EU:s begränsningsförslag.

Svenskt Växtskydd är positiva till tekniker där växtskyddsmedel appliceras via luftfartyg/drönare. Svenskt Växtskydd anser att behörighet är en nödvändighet och att kraven för användande av sådana tekniker ska vara minst likvärdiga som vid annan applicering av växtskyddsmedel. Detta gäller bland annat kraven på avdrift, exponering för operatörer och andra, effektivitet och resthalter.